Mikro-regionen Comalats¹ börjar i söder om höglandet Segarra, där den uppvisar en mjukt böljande och lättodlad morfologi som övergår i ett mer kuperat landskap på de sydvända sluttningarna. Den omfattar en kvadrant motsvarande sydöstra Urgell, sydvästra Segarra och nordvästra Conca de Barberà. Den inkluderar dalarna längs floderna Corb och Cercavins och sträcker sig på mellanhöga höjder mellan 350 och 869 m. Från dess gränser, från Granyena eller från Forès, kan man beskåda ett mosaik av höga slätter, terrasser och avsatser, dalar och bäckar – ett landskap format och skulpterat av naturen och människans hand.

Den varierade miljön hyser en mycket rik fauna och flora, inklusive arter av eurosiberiskt ursprung och torrmarksarter. Naturreservaten Obagues del Riu Corb och Granyena vittnar om och skyddar en stor del av detta unika område med sina ek- och steneksskogar och vägkanterna fulla av liljor och mossa. Och om vi litar på fjärilarna som bioindikatorer: I Comalats hittar vi nästan 100 olika arter av dagfjärilar.²

Under de senaste decennierna har avfolkningen haft en inverkan på fauna och flora i Comalats. Många odlade marker med vingårdar, fruktträd och andra grödor övergavs när de inte längre gick att bruka med traktorer och har förvandlats till marker fulla av skogar, buskar och aromatiska växter. Hela dalar har på så sätt blivit ett paradis för vildsvin, rävar, rådjur och andra djur som historiskt sett hade liten eller ingen närvaro här.

Fågelskådning i Comalats

1. Ortnamnet Comalats består av coma och lat. Det första betyder en sänka inskriven mellan två böjda berg. Det andra har betydelsen bred, vidsträckt eller vast. Vi finner också ett äldre ursprung, iberiskt, där lat relateras till latz, skrovlig – en uppfattning som inte delas av comalatencs-borna. ↩︎
2. Joan Carles Hinojosa: La sorprenent diversitat de papallones dels Comalats (sud de l'altiplà de la Segarra) (Lepidoptera), Butll. Soc. Cat. Lep., 107: 145-150; 31.I.2017 ↩︎